Processkrav 2
Utdrag ut kontraktsvillkoret
Leverantören ska identifiera och bedöma faktisk och potentiell negativ påverkan genom att
a) identifiera riskleverantörer,
b) kartlägga leveranskedjorna för riskleverantörer,
c) regelbundet undersöka riskerna för negativ påverkan i den egna verksamheten och i leveranskedjorna för riskleverantörer,
d) samråda på ett meningsfullt sätt med rättighetshavare eller deras företrädare och hämta information från trovärdiga och oberoende källor om samråd inte är möjligt i leveranskedjorna för riskleverantörer,
e) uppmärksamma negativ påverkan på individer från grupper och befolkningar som har en ökad risk för sårbarhet eller marginalisering, inklusive miljö- och människorättsförsvarare samt
f) prioritera de mest betydande riskerna utifrån sannolikhet och allvarlighet
Identifiera riskleverantörer
Ni ska identifiera riskleverantörer.
Nedan hittar ni vår definition av riskleverantörer, som tar i beaktande risker för människor, miljö och samhälle i hela leveranskedjan. Som ni ser liknar denna definition de definitioner som används för prioriterade inköpskategorier, vilka vanligtvis även tar hänsyn till inköpsvolym.
"Riskleverantörer är förstaledsleverantörer som prioriteras för ytterligare bedömning utifrån deras leveranskedjors riskprofiler och inte utifrån styrkan i deras relation med leverantören. Kategoriseringen ska därför baseras på hela leveranskedjans verksamhetskontext (t.ex. förekomst av konflikter eller sårbara grupper, svag rättsstat, hög korruptionsgrad), de verksamheter, produkter eller tjänster som omfattas (t.ex. hög användning av informellt arbete, användning av farliga kemikalier, användning av tunga maskiner) eller andra relevanta överväganden."
Om ni kan visa att ni identifierar prioriterade inköpskategorier baserat på en definition som liknar vår definition av riskleverantörer, och eventuellt inköpsvolym, är detta tillräckligt för att uppfylla kravet.
Det varierar från bransch till bransch vilka överväganden som är relevanta när ni identifierar riskleverantörer. Vi har tagit fram en mall som finns längre ner under Mallar processkrav 2. Det är inget krav att använda just denna mall. Ni kan visa att ni uppfyller kravet på andra sätt.
-
Instruktioner som beskriver identifieringen av riskleverantörer eller prioriterade inköpskategorier.
-
Identifiering av riskleverantörer, för stickprovsprodukter.
Vägledning för revisor
Uppfyller krav
Företaget har instruktioner eller motsvarande dokumentation/mallar som beskriver hur det identifierar riskleverantörer/prioriterade inköpskategorier, inklusive:
-
Hur identifieringen utgår från leveranskedjans riskprofil, inte enbart styrkan i relationen till leverantören.
-
Hur bedömningen tar hänsyn till hela leveranskedjans verksamhetskontext (t.ex. förekomst av konflikter eller sårbara grupper, svag rättsstat, hög korruptionsgrad) och till risker kopplade till verksamheter, produkter eller tjänster (t.ex. hög användning av informellt arbete, farliga kemikalier eller tunga maskiner). Här godtas index.
Observera att om företaget har en process för att identifiera riskleverantörer/prioriterade inköpskategorier som möter ovanstående krav, ska denna godtas även om ett stickprov faller utanför prioriteringen. I sådana fall ska ett nytt stickprov väljas som omfattas av företagets prioritering.
Uppfyller inte krav
Företaget saknar instruktioner eller motsvarande dokumentation/mallar som beskriver hur det identifierar riskleverantörer/prioriterade inköpskategorier, eller så är de ofullständiga:
-
Identifieringen utgår från relationens styrka snarare än leveranskedjans riskprofil.
-
Bedömningen tar inte hänsyn till hela leveranskedjans verksamhetskontext (t.ex. förekomst av konflikter, sårbara grupper, svag rättsstat eller hög korruptionsgrad) eller till risker kopplade till verksamheter, produkter eller tjänster (t.ex. informellt arbete, farliga kemikalier, tunga maskiner). Inga eller få index används.
Kartlägga leveranskedjorna
Ni ska kartlägga leveranskedjorna för riskleverantörer (eller prioriterade inköpskategorier).
Att kartlägga leveranskedjor skiljer sig från att spåra desamma, eftersom spårning kräver information som många leverantörer saknar. Däremot bör ni ha kunskap om i vilka länder sluttillverkningen sker och kunna göra en övergripande bedömning av var komponenttillverkning äger rum, var smältverk och raffinaderier finns (om detta är relevant för leveranskedjan) samt var råvaruutvinning sker.
Denna bedömning bygger ofta på antaganden, särskilt för råvaror. En användbar källa är U.S. Geological Surveys Mineral Commodity Summaries, som uppskattar global gruvproduktion och reserver för över 90 mineraler. Ni kan också använda er av Europakommissionens Raw Materials Information System. Även sökmotorer kan hjälpa vid kartläggning, liksom AI-verktyg.
Vi har tagit fram en mall för kartläggning som finns längre ner under Mallar processkrav 2. Det är inget krav att använda just denna mall. Ni kan visa att ni uppfyller kravet på andra sätt. Kom också ihåg att uppdatera er kartläggning när ni med tiden får mer information om era leveranskedjor.
Ett gratis verktyg ni kan använda för att vara öppna med era leveranskedjor är Open Supply Hub. Där kan ni ladda upp era leverantörer och underleverantörer. Ni kan även bädda in kartan på er hemsida.
-
Instruktioner som beskriver kartläggningen av leveranskedjor.
-
Kartläggningar av leveranskedjan (Excel-kalkylblad, Word-dokument etc.), för stickprovsprodukterna.
-
Utskrifter av digitala spårningar av leveranskedjan, för stickprovsprodukterna.
Vägledning för revisor
Uppfyller krav
Företaget har instruktioner eller motsvarande dokumentation/mallar som beskriver hur det kartlägger leveranskedjor för riskleverantörer/prioriterade inköpskategorier.
Kartläggningar av leveranskedjorna för stickprovsprodukter finns, inklusive:
-
Excel-filer, Word-dokument, digitala verktyg eller liknande.
-
Bekräftad information om länder för sluttillverkning och åtminstone en övergripande bedömning av länder för komponenttillverkning, smältning/raffinering och råvaruutvinning.
-
De antaganden och källor som har använts för kartläggningen.
Uppfyller inte krav
Företaget saknar instruktioner eller motsvarande dokumentation/mallar som beskriver hur det kartlägger leveranskedjor för riskleverantörer/prioriterade inköpskategorier.
Kartläggningar av leveranskedjorna för stickprovsprodukter saknas eller så är de ofullständiga:
-
Inga Excel-filer, Word-dokument, digitala verktyg eller liknande finns.
-
Ingen bekräftad information om länder för sluttillverkning och/eller ingen övergripande bedömning av länder för komponenttillverkning, smältning/raffinering eller råvaruutvinning finns.
-
Ingen information finns om de antaganden och källor som använts för kartläggningen.
Undersöka riskerna för negativ påverkan
Ni ska regelbundet undersöka riskerna för negativ påverkan i den egna verksamheten och i leveranskedjorna för riskleverantörer.
Många av riskbedömningarna för den egna verksamheten görs redan enligt nationell lagstiftning, t.ex. arbetsmiljölagen, diskrimineringslagen och miljöbalken. Ansvarsområdena skiljer sig dock åt – det är främst HR- och miljöexperter som hanterar risker inom den egna verksamheten, medan det ofta är hållbarhets- och inköpsspecialister som har fokus på leveranskedjan.
När ni undersöker riskerna i leveranskedjorna för riskleverantörer ska bedömningen omfatta alla typer av negativ påverkan enligt Uppförandekoden för leverantörer eller motsvarande standard, till exempel European Sustainability Reporting Standards (ESRS). Denna standard omfattar dock inte uppförandekodens skrivningar om konkurrensbegränsande beteende och beskattning, vilket gör att ni behöver lägga till dem. Ni ska också säkerställa att alla relevanta rättighetshavare omfattas av bedömningen – inklusive påverkade samhällen, arbetare, miljön och samhället som helhet.
De delar av leveranskedjan som ni har kartlagt (sluttillverkning, komponenttillverkning, smältverk och raffinaderier samt råvaruutvinning) ska ingå i riskbedömningen. Det är möjligt att antingen:
-
göra en samlad bedömning av negativ påverkan i hela leveranskedjan, eller
-
göra separata bedömningar för varje led.
Bedömningen ska inte enbart baseras på index – ni behöver använda kvalitativa och kontextuella källor. Om tvångsarbete är den mest betydande risken, måste detta tydligt framgå, så att rätt åtgärder kan vidtas. Se också till att beakta både geografiska risker, branschrisker och produktrisker.
Geografiska risker
Geografiska risker är förhållanden i ett visst land som kan göra branschrisker mer sannolika. Geografiska riskfaktorer kan i allmänhet klassificeras som relaterade till regelverk (t.ex. anpassning till internationella konventioner), styrning (t.ex. tillsynsmyndigheter styrka, rättsstatsprincipen, nivå av korruption), socioekonomisk kontext (t.ex. fattigdom och utbildningsnivåer, sårbarhet och diskriminering av specifika folkgrupper) och politisk kontext (t.ex. förekomst av konflikter).
Branschrisker
Branschrisker är risker som är allmänt förekommande inom en bransch globalt, som ett resultat av branschens kännetecken, verksamhet, produkter och produktionsprocesser. Utvinningssektorn är till exempel ofta förknippad med risker relaterade till ett stort miljöavtryck och påverkan på lokala samhällen. Inom kläd- och skoindustrin är bland annat risker förknippade med fackliga rättigheter, arbetarskydd och låga löner utbredda.
Produktrisker
Produktrisker är risker relaterade till insatsvaror eller produktionsprocesser som används vid utveckling eller användning av specifika produkter. Till exempel finns det en högre risk för informell anställning och otrygga anställningar i tillverkningen av klädesplagg med pärlor eller broderier, medan telefoner och datorer kan innehålla komponenter som riskerar att utvinnas från konfliktområden.
Vi har tagit fram en mall för riskbedömning som finns längre ner under Mallar processkrav 2. Det är inget krav att använda just denna mall. Ni kan visa att ni uppfyller kravet på andra sätt.
-
Så gör du en riskanalysSteg 1: Kartlägg leveranskedjan Det första steget är att kartlägga leveranskedjan för att förstå dess struktur. Detta innebär att identifiera i vilka länder och om möjligt regioner arbetet utförs, särskilt om det sker i områden med höga risker. För vissa branscher, som livsmedel, textilier och IT, finns det mycket information, medan transparensen kan vara låg i andra branscher, som läkemedel. För att samla denna information kan ni fråga kategoriansvariga och leverantörer samt läsa revisionsrapporter eller marknadsanalyser. Du kan använda den mall som vi har tagit fram för leverantörer. Det är också viktigt att förstå vilken typ av arbete som utförs och av vilka aktörer. Är det en bransch med låga löner och farliga arbetsprocesser? Består arbetskraften av migrantarbetare eller säsongsarbetare? Är leveranskedjan komplex och saknar transparens? Den här informationen är avgörande för att kunna bedöma både geografiska risker, branschrisker och produktrisker. Steg 2: Samla information från trovärdiga och oberoende källor Efter att ha kartlagt ursprung och leveranskedja är nästa steg att samla information om mänskliga rättigheter, arbetstagares rättigheter, miljö och affärsetik i de länder där arbetet utförs, både för sluttillverkning, komponenttillverkning och råvaror. För detta bör du använda trovärdiga och oberoende källor som internationella organisationer, myndigheter, frivilligorganisationer och globala fackförbund. Källor Steg 3: Identifiera och bedöm negativ påverkan Det sista steget är att identifiera och bedöma negativ påverkan i leveranskedjan, baserat på den information som samlats i steg 1 och 2. Ofta identifieras flera risker och då behöver du prioritera dem utifrån sannolikhet och allvarlighet. Du bedömer allvarlighet utifrån den negativa påverkans vikt, omfattning och möjlighet att återställa (scale, scope and irremediability på engelska): Vikt avser allvaret i den negativa påverkan. Omfattning handlar om påverkans räckvidd, till exempel antalet individer som är eller kommer att påverkas, eller omfattningen av miljöskador. Möjlighet att återställa innebär eventuella begränsningar i förmågan att återställa de drabbade individerna eller miljön till en situation som motsvarar den före den negativa påverkan. Allvarlighet är inte ett absolut begrepp – det står i relation till annan negativ påverkan identifierad i det enskilda fallet. Ofta drabbas särskilt sårbara grupper av den allvarligaste påverkan. Därför bör du särskilt uppmärksamma dessa grupper. Om en potentiell påverkan på mänskliga rättigheter dessutom har låg sannolikhet men hög allvarlighet, blir allvarligheten avgörande. Detta innebär att om en negativ påverkan kan leda till förlust av människoliv bör den prioriteras även om den är mindre sannolik. Om du använder den mall som vi har tagit fram för leverantörer kan du dela riskanalysen med leverantörer, och på så sätt hjälpa dem.
-
Instruktioner som beskriver hur risker undersöks i er verksamhet och i era leveranskedjor. Dokumentet ska specificera tidsintervall och omständigheter för riskbedömningar.
-
Riskbedömningar för den egna verksamheten.
-
Riskbedömningar för leveranskedjorna för stickprovsprodukter.
Vägledning för revisor
Uppfyller krav
Företaget har instruktioner eller motsvarande dokumentation/mallar som beskriver hur det undersöker risker i den egna verksamheten, inklusive:
-
Hur kravet på regelbundenhet uppfylls, exempelvis minst var 12:e månad samt vid händelser såsom nya aktiviteter eller förändringar i verksamheten.
-
Hur alla risker för negativ påverkan identifieras och bedöms utifrån åtagandena i Uppförandekoden för leverantörer, European Sustainability Reporting Standards eller motsvarande standard.
-
Hur alla relevanta rättighetshavare omfattas (påverkade samhällen, arbetare, miljön och samhället som helhet).
Företaget har instruktioner eller motsvarande dokumentation/mallar som beskriver hur det undersöker risker i leveranskedjorna, inklusive:
-
Hur kravet på regelbundenhet uppfylls, exempelvis minst var 12:e månad samt vid händelser såsom nya affärsrelationer eller förändringar i leveranskedjan.
-
Hur alla risker för negativ påverkan identifieras och bedöms utifrån åtagandena i Uppförandekoden för leverantörer, European Sustainability Reporting Standards eller motsvarande standard.
-
Hur alla relevanta rättighetshavare omfattas (påverkade samhällen, arbetare, miljön och samhället som helhet).
-
Hur samtliga relevanta led ingår (sluttillverkning, komponenttillverkning, smältning/raffinering och råvaruutvinning).
-
Hur riskbedömningarna inte enbart bygger på index och omfattar både geografiska risker, branschrisker och produktrisker.
Riskbedömningar för den egna verksamheten finns, i alla fall om företaget omfattas av arbetsmiljölagen, diskrimineringslagen och miljöbalken, är certifierat eller om det omfattas av sektorspecifika lager som tar sikte på till exempel korruption/affärsetik.
Riskbedömningar för leveranskedjorna för stickprovsprodukter finns och de omfattar alla åtaganden/ESRS, alla relevanta rättighetshavare, samtliga relevanta led—samtidigt som att de inte enbart bygger på index och omfattar både geografiska risker, branschrisker och produktrisker.
Observera att det är skillnad på riskbedömningar—som omfattar alla risker, alla rättighetshavare och alla led—och leverantörsbedömningar.
Uppfyller inte krav
Företaget saknar instruktioner eller motsvarande dokumentation/mallar som beskriver hur det undersöker risker i den egna verksamheten, eller så är de ofullständiga:
-
Riskbedömningarna genomförs inte regelbundet, exempelvis årligen och vid händelser såsom nya aktiviteter eller förändringar i verksamheten.
-
Alla risker för negativ påverkan identifieras och bedöms inte utifrån åtagandena i Uppförandekoden för leverantörer, European Sustainability Reporting Standards eller motsvarande standard.
-
Alla relevanta rättighetshavare omfattas inte (påverkade samhällen, arbetare, miljön och/eller samhället som helhet).
Företaget saknar instruktioner eller motsvarande dokumentation/mallar som beskriver hur det undersöker risker i leveranskedjorna, eller så är de ofullständiga:
-
Riskbedömningarna genomförs inte regelbundet, exempelvis årligen och vid händelser såsom nya affärsrelationer eller förändringar i leveranskedjan.
-
Alla risker för negativ påverkan identifieras och bedöms inte utifrån åtagandena i Uppförandekoden för leverantörer, European Sustainability Reporting Standards eller motsvarande standard.
-
Alla relevanta rättighetshavare omfattas inte (påverkade samhällen, arbetare, miljön och/eller samhället som helhet).
-
Samtliga relevanta led ingår inte (sluttillverkning, komponenttillverkning, smältning/raffinering och råvaruutvinning).
-
Riskbedömningarna bygger enbart på index eller omfattar inte både geografiska risker, branschrisker och produktrisker.
Riskbedömningar för den egna verksamheten saknas helt eller så är de ofullständiga, trots att företaget omfattas av arbetsmiljölagen, diskrimineringslagen, och/eller miljöbalken, certifieringskrav eller sektorspecifika lagar som tar sikte på till exempel korruption/affärsetik.
Riskbedömningar för leveranskedjorna för stickprovsprodukter saknas helt eller så är de ofullständiga—exempelvis omfattar de inte alla åtaganden/ESRS, alla relevanta rättighetshavare och/eller samtliga relevanta led, eller så bygger de enbart på index och/eller missar att inkludera geografiska risker, branschrisker och/eller produktrisker.
Samråda på ett meningsfullt sätt
Ni ska samråda på ett meningsfullt sätt med rättighetshavare eller deras företrädare och hämta information från trovärdiga och oberoende källor om samråd inte är möjligt i leveranskedjorna för riskleverantörer. Samråd kan ske genom social dialog, enkäter, möten, utfrågningar eller andra metoder. Syftet är att förstå hur en viss påverkan drabbar specifika personer i ett visst sammanhang.
Samråd med rättighetshavare och deras företrädare hjälper er att förstå om deras uppfattningar om negativ påverkan skiljer sig från varandra eller från era. Till exempel kan förändringar i skifttider påverka föräldrar med barnomsorgsansvar eller troende personer. Genom samråd visar ni respekt för deras åsikter och rättigheter, vilket bygger förtroende och främjar hållbara lösningar.
Samråd kräver särskild hänsyn till språkliga, kulturella och könsrelaterade barriärer, så att ingen utestängs. Dessutom kan rättighetshavare ha motstridiga åsikter, vilket kan göra frågor känsliga.
I den mall för riskbedömning som vi har tagit fram, som finns längre ner under Mallar processkrav 2, ska ni anteckna de samråd ni har haft alternativt de trovärdiga och oberoende källor ni har använt.
-
Så gör du en riskanalysSteg 1: Kartlägg leveranskedjan Det första steget är att kartlägga leveranskedjan för att förstå dess struktur. Detta innebär att identifiera i vilka länder och om möjligt regioner arbetet utförs, särskilt om det sker i områden med höga risker. För vissa branscher, som livsmedel, textilier och IT, finns det mycket information, medan transparensen kan vara låg i andra branscher, som läkemedel. För att samla denna information kan ni fråga kategoriansvariga och leverantörer samt läsa revisionsrapporter eller marknadsanalyser. Du kan använda den mall som vi har tagit fram för leverantörer. Det är också viktigt att förstå vilken typ av arbete som utförs och av vilka aktörer. Är det en bransch med låga löner och farliga arbetsprocesser? Består arbetskraften av migrantarbetare eller säsongsarbetare? Är leveranskedjan komplex och saknar transparens? Den här informationen är avgörande för att kunna bedöma både geografiska risker, branschrisker och produktrisker. Steg 2: Samla information från trovärdiga och oberoende källor Efter att ha kartlagt ursprung och leveranskedja är nästa steg att samla information om mänskliga rättigheter, arbetstagares rättigheter, miljö och affärsetik i de länder där arbetet utförs, både för sluttillverkning, komponenttillverkning och råvaror. För detta bör du använda trovärdiga och oberoende källor som internationella organisationer, myndigheter, frivilligorganisationer och globala fackförbund. Källor Steg 3: Identifiera och bedöm negativ påverkan Det sista steget är att identifiera och bedöma negativ påverkan i leveranskedjan, baserat på den information som samlats i steg 1 och 2. Ofta identifieras flera risker och då behöver du prioritera dem utifrån sannolikhet och allvarlighet. Du bedömer allvarlighet utifrån den negativa påverkans vikt, omfattning och möjlighet att återställa (scale, scope and irremediability på engelska): Vikt avser allvaret i den negativa påverkan. Omfattning handlar om påverkans räckvidd, till exempel antalet individer som är eller kommer att påverkas, eller omfattningen av miljöskador. Möjlighet att återställa innebär eventuella begränsningar i förmågan att återställa de drabbade individerna eller miljön till en situation som motsvarar den före den negativa påverkan. Allvarlighet är inte ett absolut begrepp – det står i relation till annan negativ påverkan identifierad i det enskilda fallet. Ofta drabbas särskilt sårbara grupper av den allvarligaste påverkan. Därför bör du särskilt uppmärksamma dessa grupper. Om en potentiell påverkan på mänskliga rättigheter dessutom har låg sannolikhet men hög allvarlighet, blir allvarligheten avgörande. Detta innebär att om en negativ påverkan kan leda till förlust av människoliv bör den prioriteras även om den är mindre sannolik. Om du använder den mall som vi har tagit fram för leverantörer kan du dela riskanalysen med leverantörer, och på så sätt hjälpa dem.
-
Instruktioner som beskriver samråd med rättighetshavare i er egen verksamhet och hur dessa uppfyller kravet på meningsfulla samråd.
-
Instruktioner som beskriver samråd med rättighetshavare i leveranskedjan.
-
Mötesprotokoll från social dialog, utfrågningar och andra samrådsförfaranden för stickprovsprodukter.
-
Resultat från program för att fånga arbetares röster och/eller enkäter kopplade till stickprovsprodukter.
-
Riskbedömningar för den egna verksamheten, inklusive de samråd som ligger till grund för bedömningen.
-
Riskbedömningar för leveranskedjan för stickprovsprodukter, inklusive eventuella samråd och/eller de källor som ligger till grund för bedömningen.
Vägledning för revisor
Uppfyller krav
Företaget har instruktioner eller motsvarande dokumentation/mallar som beskriver hur det samråder med rättighetshavare eller deras företrädare i den egna verksamheten, inklusive:
-
Hur lagstadgade samråd tillämpas enligt arbetsmiljölagen, diskrimineringslagen och/eller miljöbalken.
-
Hur social dialog tillämpas (treparts-/tvåpartsprocess; formell/informell; nationell, regional eller företagsnivå).
-
Hur samråd präglas av tvåvägskommunikation, lyhördhet, god tro och kontinuitet.
Företaget har instruktioner eller motsvarande dokumentation/mallar som beskriver hur det samråder med rättighetshavare eller deras företrädare i leveranskedjan, inklusive:
-
Hur meningsfulla samråd eftersträvas också i leveranskedjan, exempelvis genom arbetstagarintervjuer vid besök och revisioner eller program som fångar arbetares röster.
-
Hur information inhämtas från trovärdiga och oberoende källor om direkta samråd inte är möjliga.
Det finns underlag som visar att samråd har genomförts i den egna verksamheten, exempelvis medarbetarenkäter eller mötesprotokoll från lagstadgade samråd och social dialog och/eller utfrågningar med påverkade samhällen, samt bevis på att dessa ligger till grund för riskbedömningar.
Det finns underlag som visar att samråd har genomförts i leveranskedjorna för stickprovsprodukter, exempelvis arbetstagarintervjuer vid revisioner, eller att samråden har ersatts av trovärdiga och oberoende källor såsom civilsamhället, akademin, myndigheter och medier, samt bevis på att samråden/källorna ligger till grund för riskbedömningar.
Uppfyller inte krav
Företaget saknar instruktioner eller motsvarande dokumentation/mallar som beskriver hur det samråder med rättighetshavare eller deras företrädare i den egna verksamheten, eller så är de ofullständiga:
-
Lagstadgade samråd tillämpas inte enligt arbetsmiljölagen, diskrimineringslagen och/eller miljöbalken.
-
Social dialog tillämpas inte (treparts-/tvåpartsprocess; formell/informell; nationell, regional eller företagsnivå).
-
Samråd präglas inte av tvåvägskommunikation, lyhördhet, god tro och kontinuitet.
Företaget saknar instruktioner eller motsvarande dokumentation/mallar som beskriver hur det samråder med rättighetshavare eller deras företrädare i leveranskedjan, eller så är de ofullständiga:
-
Meningsfulla samråd, exempelvis genom arbetstagarintervjuer vid besök och revisioner eller program som fångar arbetares röster, eftersträvas inte.
-
Information inhämtas inte från trovärdiga och oberoende källor om direkta samråd inte är möjliga.
Det saknas underlag som visar att samråd har genomförts i den egna verksamheten, exempelvis medarbetarenkäter eller mötesprotokoll från lagstadgade samråd och social dialog och/eller utfrågningar med påverkade samhällen, eller bevis på att dessa har använts i riskbedömningar.
Det saknas underlag som visar att samråd har genomförts i leveranskedjorna för stickprovsprodukter, exempelvis arbetstagarintervjuer vid revisioner, eller att samråden har ersatts av trovärdiga och oberoende källor såsom civilsamhället, akademin, myndigheter eller medier—eller bevis på att samråden/källorna har använts i riskbedömningar.
Uppmärksamma särskilt sårbara grupper
Ni ska uppmärksamma negativ påverkan på individer från grupper och befolkningar som har en ökad risk för sårbarhet eller marginalisering, inklusive miljö- och människorättsförsvarare. Syftet är att se till så att ni inte bidrar till eller förvärrar sådan sårbarhet eller marginalisering.
FN har utvecklat rättigheter för följande grupper:
Urfolk
Barn
Kvinnor
Personer med funktionsnedsättning
Nationella eller etniska, religiösa och språkliga minoriteter
Migrantarbetare och deras familjer
I situationer av väpnad konflikt ska ni dessutom respektera normerna i internationell humanitär rätt.
Vad menas då med att "uppmärksamma"? När ni identifierar risker, fundera på om de påverkar grupper med ökad sårbarhet eller marginalisering. Om det finns en risk för att mark tas i beslag, så kallad landgrabbing, och det bor urfolk på marken, bör detta uppmärksammas. Om det finns risk för skuldslaveri, en form av tvångsarbete, utgör migrantarbetare en särskilt sårbar grupp. Om det finns risk för att yttrandefriheten begränsas kan miljö- och människorättsförsvarare vara särskilt utsatta.
Genom att identifiera sårbara grupper blir ni bättre förberedda på dialog med riskleverantörer och hantering av negativ påverkan i leveranskedjan. Denna analys gör det också lättare att prioritera de allvarligaste riskerna utifrån sannolikhet och allvarlighet, då sårbara grupper ofta drabbas hårt.
I den mall för riskbedömning som vi har tagit fram, som finns längre ner under Mallar processkrav 2, få ni hjälp att uppmärksamma särskilt sårbara grupper.
-
Så gör du en riskanalysSteg 1: Kartlägg leveranskedjan Det första steget är att kartlägga leveranskedjan för att förstå dess struktur. Detta innebär att identifiera i vilka länder och om möjligt regioner arbetet utförs, särskilt om det sker i områden med höga risker. För vissa branscher, som livsmedel, textilier och IT, finns det mycket information, medan transparensen kan vara låg i andra branscher, som läkemedel. För att samla denna information kan ni fråga kategoriansvariga och leverantörer samt läsa revisionsrapporter eller marknadsanalyser. Du kan använda den mall som vi har tagit fram för leverantörer. Det är också viktigt att förstå vilken typ av arbete som utförs och av vilka aktörer. Är det en bransch med låga löner och farliga arbetsprocesser? Består arbetskraften av migrantarbetare eller säsongsarbetare? Är leveranskedjan komplex och saknar transparens? Den här informationen är avgörande för att kunna bedöma både geografiska risker, branschrisker och produktrisker. Steg 2: Samla information från trovärdiga och oberoende källor Efter att ha kartlagt ursprung och leveranskedja är nästa steg att samla information om mänskliga rättigheter, arbetstagares rättigheter, miljö och affärsetik i de länder där arbetet utförs, både för sluttillverkning, komponenttillverkning och råvaror. För detta bör du använda trovärdiga och oberoende källor som internationella organisationer, myndigheter, frivilligorganisationer och globala fackförbund. Källor Steg 3: Identifiera och bedöm negativ påverkan Det sista steget är att identifiera och bedöma negativ påverkan i leveranskedjan, baserat på den information som samlats i steg 1 och 2. Ofta identifieras flera risker och då behöver du prioritera dem utifrån sannolikhet och allvarlighet. Du bedömer allvarlighet utifrån den negativa påverkans vikt, omfattning och möjlighet att återställa (scale, scope and irremediability på engelska): Vikt avser allvaret i den negativa påverkan. Omfattning handlar om påverkans räckvidd, till exempel antalet individer som är eller kommer att påverkas, eller omfattningen av miljöskador. Möjlighet att återställa innebär eventuella begränsningar i förmågan att återställa de drabbade individerna eller miljön till en situation som motsvarar den före den negativa påverkan. Allvarlighet är inte ett absolut begrepp – det står i relation till annan negativ påverkan identifierad i det enskilda fallet. Ofta drabbas särskilt sårbara grupper av den allvarligaste påverkan. Därför bör du särskilt uppmärksamma dessa grupper. Om en potentiell påverkan på mänskliga rättigheter dessutom har låg sannolikhet men hög allvarlighet, blir allvarligheten avgörande. Detta innebär att om en negativ påverkan kan leda till förlust av människoliv bör den prioriteras även om den är mindre sannolik. Om du använder den mall som vi har tagit fram för leverantörer kan du dela riskanalysen med leverantörer, och på så sätt hjälpa dem.
-
Instruktioner som beskriver identifiering av särskilt sårbara grupper i era riskbedömningar.
-
Riskbedömningar för den egna verksamheten, inklusive information om särskilt sårbara grupper.
-
Riskbedömningar för leveranskedjorna för stickprovsprodukter, inklusive information om särskilt sårbara grupper.
Vägledning för revisor
Uppfyller krav
Företaget har instruktioner eller motsvarande dokumentation/mallar som beskriver hur det uppmärksammar särskilt sårbara grupper i riskbedömningar för den egna verksamheten.
Företaget har instruktioner eller motsvarande dokumentation/mallar som beskriver hur det uppmärksammar särskilt sårbara grupper i riskbedömningar för leveranskedjan.
Särskilt sårbara grupper har identifierats i riskbedömningar för den egna verksamheten.
Särskilt sårbara grupper har identifierats i riskbedömningar för leveranskedjan för stickprovsprodukter.
Uppfyller inte krav
Företaget saknar instruktioner eller motsvarande dokumentation/mallar som beskriver hur det uppmärksammar särskilt sårbara grupper i riskbedömningar för den egna verksamheten.
Företaget saknar instruktioner eller motsvarande dokumentation/mallar som beskriver hur det uppmärksammar särskilt sårbara grupper i riskbedömningar för leveranskedjan.
Särskilt sårbara grupper har inte identifierats i riskbedömningar för den egna verksamheten.
Särskilt sårbara grupper har inte identifierats i riskbedömningar för leveranskedjan för stickprovsprodukter.
Prioritera risker utifrån sannolikhet och allvarlighet
Ni ska prioritera de mest betydande riskerna utifrån sannolikhet och allvarlighet.
Det finns ingen hierarki inom internationell människorättslagstiftning – mänskliga rättigheter är sammanhängande, ömsesidigt beroende och odelbara. Dock är det ofta omöjligt att hantera all negativ påverkan samtidigt, vilket kräver prioritering utifrån sannolikhet och allvarlighet.
Standardmetoder för riskbedömning väger sannolikhet och allvarlighet lika. Men om en påverkan har låg sannolikhet men hög allvarlighet, blir allvarligheten avgörande. Fokus bör ligga på den påverkan som orsakar störst skada, exempelvis risk för förlust av liv, även om sannolikheten är låg.
Allvarligheten ska bedömas utifrån den negativa påverkans:
-
Vikt, vilket avser allvaret i den negativa påverkan.
-
Omfattning, vilket handlar om påverkans räckvidd, till exempel antalet individer som är eller kommer att påverkas, eller omfattningen av miljöskador.
-
Möjlighet att återställa, vilket innebär eventuella begränsningar i förmågan att återställa de drabbade individerna eller miljön till en situation som motsvarar den före den negativa påverkan.
-
Så gör du en riskanalysSteg 1: Kartlägg leveranskedjan Det första steget är att kartlägga leveranskedjan för att förstå dess struktur. Detta innebär att identifiera i vilka länder och om möjligt regioner arbetet utförs, särskilt om det sker i områden med höga risker. För vissa branscher, som livsmedel, textilier och IT, finns det mycket information, medan transparensen kan vara låg i andra branscher, som läkemedel. För att samla denna information kan ni fråga kategoriansvariga och leverantörer samt läsa revisionsrapporter eller marknadsanalyser. Du kan använda den mall som vi har tagit fram för leverantörer. Det är också viktigt att förstå vilken typ av arbete som utförs och av vilka aktörer. Är det en bransch med låga löner och farliga arbetsprocesser? Består arbetskraften av migrantarbetare eller säsongsarbetare? Är leveranskedjan komplex och saknar transparens? Den här informationen är avgörande för att kunna bedöma både geografiska risker, branschrisker och produktrisker. Steg 2: Samla information från trovärdiga och oberoende källor Efter att ha kartlagt ursprung och leveranskedja är nästa steg att samla information om mänskliga rättigheter, arbetstagares rättigheter, miljö och affärsetik i de länder där arbetet utförs, både för sluttillverkning, komponenttillverkning och råvaror. För detta bör du använda trovärdiga och oberoende källor som internationella organisationer, myndigheter, frivilligorganisationer och globala fackförbund. Källor Steg 3: Identifiera och bedöm negativ påverkan Det sista steget är att identifiera och bedöma negativ påverkan i leveranskedjan, baserat på den information som samlats i steg 1 och 2. Ofta identifieras flera risker och då behöver du prioritera dem utifrån sannolikhet och allvarlighet. Du bedömer allvarlighet utifrån den negativa påverkans vikt, omfattning och möjlighet att återställa (scale, scope and irremediability på engelska): Vikt avser allvaret i den negativa påverkan. Omfattning handlar om påverkans räckvidd, till exempel antalet individer som är eller kommer att påverkas, eller omfattningen av miljöskador. Möjlighet att återställa innebär eventuella begränsningar i förmågan att återställa de drabbade individerna eller miljön till en situation som motsvarar den före den negativa påverkan. Allvarlighet är inte ett absolut begrepp – det står i relation till annan negativ påverkan identifierad i det enskilda fallet. Ofta drabbas särskilt sårbara grupper av den allvarligaste påverkan. Därför bör du särskilt uppmärksamma dessa grupper. Om en potentiell påverkan på mänskliga rättigheter dessutom har låg sannolikhet men hög allvarlighet, blir allvarligheten avgörande. Detta innebär att om en negativ påverkan kan leda till förlust av människoliv bör den prioriteras även om den är mindre sannolik. Om du använder den mall som vi har tagit fram för leverantörer kan du dela riskanalysen med leverantörer, och på så sätt hjälpa dem.
Allvarlighet är inte ett absolut begrepp utan måste bedömas i relation till annan negativ påverkan i varje enskilt fall. Särskilt sårbara grupper drabbas ofta hårt, vilket gör det viktigt att ta hänsyn till dem vid prioritering av de mest betydande riskerna. När dessa har hanterats bör arbetet fortsätta med de näst allvarligaste riskerna och därefter successivt med övriga.
I den mall för riskbedömning som vi har tagit fram, som finns längre ner under Mallar processkrav 2, får ni hjälp att prioritera risker utifrån sannolikhet och allvarlighet.
-
Instruktioner som beskriver prioriteringen utifrån sannolikhet och allvarlighet.
-
Riskbedömningar för den egna verksamheten, inklusive prioriteringar utifrån sannolikhet och allvarlighet.
-
Riskbedömningar för leveranskedjorna för stickprovsprodukter, inklusive prioriteringar utifrån sannolikhet och allvarlighet.
Vägledning för revisor
Uppfyller krav
Företaget har instruktioner eller motsvarande dokumentation/mallar som beskriver hur det prioriterar risker utifrån sannolikhet och allvarlighet, inklusive hur allvarligheten bedöms utifrån:
-
Vikt: Allvaret i den negativa påverkan.
-
Omfattning: Påverkans räckvidd, till exempel antalet individer som är eller kommer att påverkas, eller omfattningen av miljöskador.
-
Möjlighet att återställa: Eventuella begränsningar i förmågan att återställa de drabbade individerna eller miljön till en situation som motsvarar den före den negativa påverka
Riskerna i den egna verksamheten har prioriterats utifrån sannolikhet och allvarlighet.
Riskerna i leveranskedjorna för stickprovsprodukter har prioriterats utifrån sannolikhet och allvarlighet.
Observera att sannolikhet och allvarlighet inte är detsamma som sannolikhet och konsekvens. Tillbörlig aktsamhet fokuserar på negativ påverkan på människor, miljö och samhälle, inte på risker för företaget. Dessa riskbedömningar skiljer sig också från de dubbla väsentlighetsanalyser som görs enligt CSRD, där både påverkan på omvärlden och påverkan på företagets resultat beaktas.
Uppfyller inte krav
Företaget saknar instruktioner eller motsvarande dokumentation/mallar som beskriver hur det prioriterar risker utifrån sannolikhet och allvarlighet, eller så är de ofullständiga. Det vill säga, allvarligheten bedöms inte utifrån:
-
Vikt: Allvaret i den negativa påverkan.
-
Omfattning: Påverkans räckvidd, till exempel antalet individer som är eller kommer att påverkas, eller omfattningen av miljöskador.
-
Möjlighet att återställa: Eventuella begränsningar i förmågan att återställa de drabbade individerna eller miljön till en situation som motsvarar den före den negativa påverka
Riskerna i den egna verksamheten har inte prioriterats utifrån sannolikhet och allvarlighet.
Riskerna i leveranskedjorna för stickprovsprodukter har inte prioriterats utifrån sannolikhet och allvarlighet.
