top of page

Leverantörens tillbörliga aktsamhet

Karta i blått.jpg

Vi förklarar vad som ingår i att identifiera, förhindra, begränsa och gottgöra negativ påverkan. I vägledningen till respektive processkrav hittar ni också stöddokument och förslag på verifikat för att visa att ni uppfyller villkoret.

Uppförandekoden
Vad är tillbörlig aktsamhet?

Vad är tillbörlig aktsamhet?

I OECD:s vägledning om tillbörlig aktsamhet för ansvarsfullt företagande definieras begreppet så här:

"Tillbörlig aktsamhet är den process som företag bör genomföra för att identifiera, förhindra, begränsa och redogöra för hur de hanterar faktisk och potentiell negativ påverkan i sin egen verksamhet, sin leveranskedja och andra affärsrelationer." 

Inom ramen för kontraktsvillkoret om tillbörlig aktsamhet för hållbara leveranskedjor omfattar tillbörlig aktsamhet att identifiera, förhindra, begränsa och gottgöra negativ påverkan på människor, miljö och samhälle i er egen verksamhet och era leveranskedjor.

Detta innebär att kontraktsvillkoret innehåller både resultatkrav och processkrav. För att säkerställa att åtagandena om mänskliga rättigheter, arbetares rättigheter, miljö och affärsetik efterlevs, behöver ni ha en process för tillbörlig aktsamhet. Enkelt uttryckt beskriver uppförandekoden vad som ska uppnås, medan processen för tillbörlig aktsamhet förklarar hur det ska genomföras.

Utdrag ur kontraktsvillkoret

För att säkerställa efterlevnaden av åtagandena i Uppförandekod för leverantörer i punkt 1 ska leverantören ha en process för tillbörlig aktsamhet enligt punkt 2.2-2.7. Processen ska vara dokumenterad och tillämpas från [kontraktstart/annan tid som bestäms av den upphandlande organisationen]. Genom denna process ska leverantören identifiera, förhindra, begränsa och gottgöra negativ påverkan på människor, miljö och samhälle i den egna verksamheten och i leveranskedjorna. Detta betyder att:

  • Så gör du en riskanalys
    Steg 1: Kartlägg leveranskedjan Det första steget är att kartlägga leveranskedjan för att förstå dess struktur. Detta innebär att identifiera i vilka länder och om möjligt regioner arbetet utförs, särskilt om det sker i områden med höga risker. För vissa branscher, som livsmedel, textilier och IT, finns det mycket information, medan transparensen kan vara låg i andra branscher, som läkemedel. För att samla denna information kan ni fråga kategoriansvariga och leverantörer samt läsa revisionsrapporter eller marknadsanalyser. Det är också viktigt att förstå vilken typ av arbete som utförs och av vilka aktörer. Är det en bransch med låga löner och farliga arbetsprocesser? Består arbetskraften av migrantarbetare eller säsongsarbetare? Är leveranskedjan komplex och saknar transparens? Den här informationen är avgörande för att kunna bedöma både geografiska risker, branschrisker och produktrisker. Steg 2: Samla information från trovärdiga och oberoende källor Efter att ha kartlagt ursprung och leveranskedja är nästa steg att samla information om mänskliga rättigheter, arbetstagares rättigheter, miljö och affärsetik i de länder där arbetet utförs, både för sluttillverkning, komponenttillverkning och råvaror. För detta bör du använda trovärdiga och oberoende källor som internationella organisationer, myndigheter, frivilligorganisationer och globala fackförbund. Källor Steg 3: Identifiera och bedöm negativ påverkan Det sista steget är att identifiera och bedöma den negativa påverkan i leveranskedjan, baserat på den information som samlats i steg 1 och 2. Ofta identifieras flera risker och då behöver du prioritera dem utifrån sannolikhet och allvarlighet. Du bedömer allvarlighet utifrån den negativa påverkans vikt, omfattning och möjlighet att återställa (scale, scope and irremediability på engelska): Vikt avser tyngden av den negativa påverkan. Omfattning avser påverkans räckvidd, till exempel antalet individer som är eller kommer att påverkas eller omfattningen av miljöskador. Möjlighet att återställa innebär alla begränsningar i förmågan att återställa påverkade individer eller miljön till en situation som motsvarar situationen före den negativa påverkan. Allvarlighet är inte ett absolut begrepp – det står i relation till annan negativ påverkan identifierad i det enskilda fallet. Ofta drabbas särskilt sårbara grupper av den allvarligaste påverkan. Därför bör du särskilt uppmärksamma dessa grupper. Om en potentiell påverkan på mänskliga rättigheter dessutom har låg sannolikhet men hög allvarlighet, blir allvarligheten avgörande. Detta innebär att om en negativ påverkan kan leda till förlust av människoliv bör den prioriteras även om den är mindre sannolik.
Processkraven

Processkraven

Integrera åtagandena i policyer och fördela ansvaret för policyer och tillbörlig aktsamhet

Vi förklarar vilka krav som ställs på policyer och hur ansvaret ska fördelas mellan styrelsen, personer i ledningsfunktion och anställda.

Förhindra och begränsa negativ påverkan som leverantören orsakar eller bidrar till

Vi förklarar ansvaret att upphöra med aktiviteter som orsakar eller bidrar till negativ påverkan, upprätta åtgärdsplaner och beakta inköpsmetoder.

Följa upp åtgärderna för att förhindra och begränsa negativ påverkan

Vi förklarar vad vi menar med att följa upp åtgärdsplaner, att samråda på ett meningsfullt sätt med rättighetshavare samt att hantera avvikelser.

Tillhandahålla gottgörelse

Vi förklarar begreppet, när ni är skyldiga att gottgöra samt behovet av att samråda på ett meningsfullt sätt med drabbade rättighetshavare och utvärdera om de är tillfredsställda med processen och resultatet.

Identifiera och bedöma negativ påverkan

Vi förklarar begreppen riskleverantör, kartläggning av leveranskedjan, samråd med rättighetshavare och särskilt sårbara grupper, samt hur ni prioriterar risker utifrån sannolikhet och allvarlighet. 

Använda inflytande för att förhindra och begränsa negativ påverkan kopplad till verksamheten

Vi förklarar ansvaret att använda ert inflytande genom bland annat leverantörsbedömningar, upprättande av åtgärdsplaner och vidareförmedling av kraven.

Möjliggöra klagomål

Vi förklarar klagomålsmekanismers nyckelfunktioner, för vilka intressenter de ska vara öppna, behovet av att hantera framförda klagomål och de olika kraven för er egen verksamhet och leveranskedjorna.

Hållbar upphandlings logotyp

Blekinge – Dalarna – Gotland – Gävleborg – Halland - Jämtland Härjedalen – Jönköping - Kalmar – Kronoberg – Norrbotten – Skåne – 
Stockholm – Sörmland – Uppsala – Värmland – Västerbotten – Västernorrland – Västmanland - Västra Götaland - Örebro - Östergötland

bottom of page