Leverantörens åtaganden
Uppförandekoden
Kontraktsvillkoret hänvisar till Uppförandekoden för leverantörer, som är en bilaga.
Utdrag ur kontraktsvillkoret
Leverantören ska fullgöra kontraktet i enlighet med åtagandena i bilaga [1] Uppförandekod för leverantörer avseende mänskliga rättigheter, arbetares rättigheter, miljön och affärsetik samt vidta de åtgärder som anges i [detta kapitel/avtalsavsnitt].
Åtagandena gäller för all verksamhet med anknytning till det som anskaffas.
Åtagandena i uppförandekoden omfattar mänskliga rättigheter, arbetares rättigheter, miljön och affärsetik, och bygger på FN:s Global Compact, internationella konventioner och deklarationer.
Uppförandekoden innehåller också ett generellt åtagande om att respektera mänskliga rättigheter, i linje med princip 11 i FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.
"Företag bör respektera mänskliga rättigheter. Detta innebär att de bör undvika att kränka andras mänskliga rättigheter och bör hantera negativ påverkan på mänskliga rättigheter som de är inblandade i."
De vägledande principerna är icke-bindande och använder därför ordet "bör" istället för "ska".
Mänskliga rättigheter
Ansvaret att respektera mänskliga rättigheter är en global standard för förväntat affärsbeteende, oavsett var ett företag är verksamt. Det gäller oberoende av staters förmåga eller vilja att uppfylla sina skyldigheter och förminskar inte dessa. Därför sträcker sig ansvaret bortom efterlevnad av nationella lagar och förordningar som skyddar mänskliga rättigheter. Vad är då mänskliga rättigheter?
Mänskliga rättigheter är inneboende i alla människor, oavsett nationalitet, bostadsort, kön, nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg, religion, språk eller någon annan status.
Varje individ har rätt att åtnjuta mänskliga rättigheter utan diskriminering.
Rättigheterna är sammanlänkade, ömsesidigt beroende och odelbara.
Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna är grunden för modern människorättslagstiftning. Den har kodifierats genom den Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och den Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Tillsammans utgör de International Bill of Human Rights.
International Bill of Human Rights och ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet fungerar som referensram för leverantörens åtagande gällande mänskliga rättigheter.
Mer information om ILO:s deklaration finns under avsnittet Arbetares rättigheter.
-
Så gör du en riskanalysSteg 1: Kartlägg leveranskedjan Det första steget är att kartlägga leveranskedjan för att förstå dess struktur. Detta innebär att identifiera i vilka länder och om möjligt regioner arbetet utförs, särskilt om det sker i områden med höga risker. För vissa branscher, som livsmedel, textilier och IT, finns det mycket information, medan transparensen kan vara låg i andra branscher, som läkemedel. För att samla denna information kan ni fråga kategoriansvariga och leverantörer samt läsa revisionsrapporter eller marknadsanalyser. Det är också viktigt att förstå vilken typ av arbete som utförs och av vilka aktörer. Är det en bransch med låga löner och farliga arbetsprocesser? Består arbetskraften av migrantarbetare eller säsongsarbetare? Är leveranskedjan komplex och saknar transparens? Den här informationen är avgörande för att kunna bedöma både geografiska risker, branschrisker och produktrisker. Steg 2: Samla information från trovärdiga och oberoende källor Efter att ha kartlagt ursprung och leveranskedja är nästa steg att samla information om mänskliga rättigheter, arbetstagares rättigheter, miljö och affärsetik i de länder där arbetet utförs, både för sluttillverkning, komponenttillverkning och råvaror. För detta bör du använda trovärdiga och oberoende källor som internationella organisationer, myndigheter, frivilligorganisationer och globala fackförbund. Källor Steg 3: Identifiera och bedöm negativ påverkan Det sista steget är att identifiera och bedöma den negativa påverkan i leveranskedjan, baserat på den information som samlats i steg 1 och 2. Ofta identifieras flera risker och då behöver du prioritera dem utifrån sannolikhet och allvarlighet. Du bedömer allvarlighet utifrån den negativa påverkans vikt, omfattning och möjlighet att återställa (scale, scope and irremediability på engelska): Vikt avser tyngden av den negativa påverkan. Omfattning avser påverkans räckvidd, till exempel antalet individer som är eller kommer att påverkas eller omfattningen av miljöskador. Möjlighet att återställa innebär alla begränsningar i förmågan att återställa påverkade individer eller miljön till en situation som motsvarar situationen före den negativa påverkan. Allvarlighet är inte ett absolut begrepp – det står i relation till annan negativ påverkan identifierad i det enskilda fallet. Ofta drabbas särskilt sårbara grupper av den allvarligaste påverkan. Därför bör du särskilt uppmärksamma dessa grupper. Om en potentiell påverkan på mänskliga rättigheter dessutom har låg sannolikhet men hög allvarlighet, blir allvarligheten avgörande. Detta innebär att om en negativ påverkan kan leda till förlust av människoliv bör den prioriteras även om den är mindre sannolik.
Arbetares rättigheter
Åtagandet om arbetares rättigheter utgår från ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet. ILO är FN:s expertorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor.
Deklarationen förbinder medlemsstaterna att respektera och främja grundläggande principer och rättigheter, oavsett om de har ratificerat de grundläggande konventionerna.
De grundläggande konventionerna är tio stycken och rör fem olika områden:
-
föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar (ILO 87 och 98)
-
tvångsarbete (ILO 29 och 105)
-
barnarbete (ILO 138 och 182)
-
diskriminering i arbetslivet (ILO 100 och 111)
-
säker och hälsosam arbetsmiljö (ILO 155 och ILO 187).
Åtagandet om arbetares rättigheter omfattar dessutom främjande av levnadslön, skälig arbetstid och reguljär anställning. Detta avsnitt i Uppförandekoden för leverantörer har tagits fram i nära dialog med ILO och bygger på Ethical Trading Initiatives Base Code.
Miljön
Miljöåtagandet är uppdelat i två delar.
Åtagandet om klimat- och miljöpåverkan handlar om:
-
efterlevnad av nationell miljölagstiftning
-
främjande av klimatåtgärder som bidrar till att uppnå nationella och internationella klimatmål
-
minskning av användningen av jungfruliga råvaror
-
ingen användning av råvaror från arter listade i CITES
-
kontroll eller utvärdering av kemikalieanvändning inklusive, om tillämpligt, substitution och/eller implementering av alternativa processer
-
lagring, hantering, transport och bortskaffande av avfall på ett sätt som skyddar arbetstagares hälsa, personer i omgivande samhällen och miljön
-
främjande av strategier för effektiv vattenanvändning om tillämpligt
-
minskning eller eliminering av utsläpp som utgör en fara för hälsa och miljö.
Åtagandet om miljörättigheter inleds med folks rätt till självbestämmande och att fritt förfoga över naturrikedomar och naturresurser. Ett folk får inte i något fall berövas sina möjligheter till försörjning. Därefter omfattar åtagandet en skrivning om att olovlig avhysning eller övertagande av mark, skog eller vatten inte får förekomma. Det finns också en särskild skrivning om att urfolks rätt till mark, territorier och naturresurser ska respekteras, inklusive rätten till fritt och informerat förhandssamtycke. Slutligen ska rätten till en säker, ren, hälsosam och hållbar miljö respekteras.
Affärsetik
Åtagandet om affärsetik omfattar korruption, konkurrensbegränsande beteende och beskattning. Tillämpningsområdet är bredare än i FN:s Global Compact, som bara omfattar korruption vilket är det åtagande som finns i regionernas tidigare uppförandekod för leverantörer.
Att motverka konkurrensbegränsande beteenden är avgörande för en välfungerande marknad. Åtagandet bygger på OECD:s vägledning för multinationella företag som betonar vikten av att undvika avtal som snedvrider konkurrensen eller missbrukar en dominerande ställning.
När det gäller beskattning syftar åtagandet, framtaget med Skatteverket, till att förebygga missbruk av välfärdssystem, säkerställa att företag betalar rätt skatt i rätt land och främja rättvis konkurrens.
Anknytning till det som anskaffas
Inom offentlig upphandling måste kontraktsvillkor vara kopplade till kontraktsföremålet, vilket innebär att de ska ha en tydlig anknytning till det som anskaffas. Detta framgår av 17 kap. 1 § andra stycket i lagen om offentlig upphandling, med hänvisning till 16 kap. 2 § andra stycket i samma lag:
"Ett tilldelningskriterium ska anses ha anknytning till den vara, tjänst eller byggentreprenad som ska anskaffas om kriteriet i något avseende hänför sig till denna vara eller tjänst eller till byggnadsverket under något skede av livscykeln."
Detta innebär att upphandlande organisationer kan ställa krav som tar hänsyn till hela leveranskedjan. Ert ansvar för negativ påverkan beror dock på om ni orsakar, bidrar till eller är kopplade till den negativa påverkan. Läs mer under Processkrav 3 och Processkrav 4.